Vem stal kärleken?
Det är verkligen galet och vridet.
Det gick så snabbt, helt galet snabbt. Såg du när vi försvann?
För jag såg ingenting..
Det är som om allt slogs ut, alla sinnen, känslor och medvetande slogs ut ur balans.Och när jag vaknade igen var vi borta.
Allt vi delat, allt vi någonsin var, var borta.
Ljudvågor stötte upp genom din strupe, studsade mot dina stämband och du gav ifrån dig ditt enformiga skratt som jag lärt mig älska, men i detta ögonblick fanns ingenting..
Mellan oss finns nu bara färgglada tygtrasor som vi kallar kläder.
Ett mellanrum fyllt av tygtrasor som ett bevis på att det inte finns något kvar.
Tygtrasorna är inget hinder egentligen,de bara är, precis som vi, vi bara är.
Så vem stal kärleken?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar