jag var länge ensam enda barnet
ett monster underst i en hembyggd våningssäng
och på håll såg jag ljusen dö i dimman
precis när mörkret tändes upp igen
och jag såg dig springa över skaren
i jakten på din sagolika vy
och du lärde mig att fullständigt försvinna
in i dina tankar,i ditt huvud står jag fri
och där kommer dom jag ser dom mellan träden
snälla kan du hjälpa mig att fly
deras ögon är som mareld över världen
jag kryper där i askan, låt mig födas om som ny
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar